Bland riddare, gycklare och annat löst folk…

Ekenäs slott – vitt och vackert med tinnar och torn – vackert som ett sagoslott. Byggdes på 1600- talet, men redan från 1400- talet fanns här på samma plats en befästning.

I helgen gick det 25:e riddarspelet på Ekenäs slott av stapeln och för allra första gången var jag där. Ja, slottet har jag besökt tidigare, då det inte är så långt dit … men inte något riddarspel.

Spännande och fartfylld uppvisning med stort underhållningsvärde och en hel del humor … och som vanligt kan man se bilderna och bildtexterna bättre om man klickar på en bild i gallerierna…

De engelska riddarna hade ingen konkurrens av de svenska som höll till i medeltidsbyn, men de var också kul att titta på.

Det blev mycket hästar … det blir lätt så när man är en f.d. hästtjej  – men det fanns annat också! I medeltidsbyn fanns mycket att se, liksom vid marknadsplatsen … nu var det så trångt och så mycket folk bland matstånd och annat, så just där var nästan omöjligt att fota … men här kommer lite bilder utan hästar i alla fall.

Det blev några trevliga timmar i strålande vårväder – kul att få se, men kanske inte något man behöver besöka varje år 🙂

Veckans rubrik – DJUR

Vårens sista … och likaså Birgittas sista rubrik för den här gången är DJUR…

De har alltid funnits i min närhet, på ett eller annat sätt, men så länge som jag bodde hemma så fick jag bara ha undulater. Tur då att jag hade kort väg till Ridhuset där det förutom hästar fanns både hundar och katter.

Under hela min uppväxt tillbringade jag alla skollov på landet tillsammans med alla de olika djur som fortfarande fanns på i stort sätt alla gårdar på den tiden…

Mest av allt önskade jag mig en häst, men det visste jag att det skulle jag aldrig få – därefter önskade jag mig en hund och en katt – vilket var lika omöjliga drömmar som hästen.

Min första katt var en svart hittekatt från fängelset i Norrköping och min första egna hund köpte jag för min första lön. Det var en underbar boxer, som tillsammans med katten följde mig in i vuxenlivet … och som följde med in i Lasses och mitt gemensamma liv med familj och barn.

Det har berättats för mig att jag redan som två/ treåring kunde sitta som förtrollad vid en myrstig och betrakta myrornas arbete med att bära hem byggmaterial och mat till stacken.

Till min glädje skönjer jag samma intresse hos mellanbarnbarnet Ludvig, som också gärna studerar de små i naturen 🙂

Många av bilderna är tagna under tillfällen som varit speciella på ett eller annat sätt och som sitter kvar i mitt hjärta och hjärna trots att det gått många år – som den här lilla fladdermusen som jag hittade i diskhon en tidig sommarmorgon. Trodde först det bara var ett vått löv, men såg sen att det var en fladdermus…

… eller dagen då jag fick hjälpa den här kalven till världen.

Ni som följt mig några år har sett min lilla film tidigare – om ni har ljudet på så hör ni fåglarnas kvitter i bakgrunden.

Barn och djur hör ihop…

Bilderna går som vanligt att klicka upp i större storlek…

Djur i vår närhet…

… en liten del av dem vi ofta ser på och bredvid vår väg och på eller intill vår tomt.

Hästarna också förstås – inte mina, utan grannens…

På gården finns ett tjugotal islandshästar i olika åldrar … det här är bara några av dem…

Och så för er som inte sett dem förut … här är sköldpaddsungarna som kom till oss på hösten 2007 … tänk att det snart gått tio år!

Av 4 ägg blev det två kläckta ungar – pyttesmå. Paddington och Rutan heter de och bor numer hos äldste sonen med familj, där även deras pappa Torsten och ytterligare två sköldpaddor bor…

Fler hundar och katter … samt en hel massa andra djur har funnits i vårt hem, men för att inte det här ska bli till en hel roman så måste jag sluta nu … vilket inte är helt lätt då minnena bara kommer fram fler och fler ju längre jag sitter här…

Det här är som sagt vårens sista inlägg på ”Veckans rubrik”, som nu gör ett uppehåll över sommaren och återkommer i augusti.

Om du vill se vad de andra deltagarna skriver om, så finns det HÄR.

Tack Birgitta för kluriga rubriker i April!

En ganska vanlig dag…

Förmiddagen var fin – lite kylig men ändå ganska solig så jag tog en promenad. Tittade efter en liten skålsvamp …  hängeskål, som jag hittat ett par gånger under gamla sälgar i en av hagarna. Några sådana hittade jag inte, men under en ek hittade jag några fina ollonskålar istället 🙂

Ollonskål…
… här ser man hur skålsvampen växer på ett mumifierat ekollon. Det är en ganska liten svamp – jämför med 5- kronan bakom.

På en gammal stubbe växte denna mossa som jag tror är brännmossa –  såå vackra med sina rödskaftade sporkapslar.

Brännmossa

… och på en gammal asp fanns det gott om vägglav… ja, jag vet att de dyker upp ofta här hos mig, men jag tycker de är vackra.

I en av de andra hagarna växer dess pyttesmå vita blommor – nagelört – varje blomma är bara 3-4 mm i diameter…

Nagelört

Blev noga granskad av tackorna och lammen när jag var på väg till brevlådan.

Undrar vad jag vill…

Liksom av unghästarna i hagen på andra sidan vägen.

Nyfikna unghästar…

Efter att ha hämtat posten så gick jag ”bakvägen” hem och passerade den här godingen 🙂

Behöver nog en borste …

Nu sen eftermiddag är det grått och regnet hänger i luften – bara att hoppas på lite rejält med regn och så solsken och lite värme på det 🙂

Glad måndag …

… till dig som kikar in här!

Extra glad är jag idag över Henrik von Eckermanns bronsplats i Världscupfinalen

bild från Sydsvenskan

 – Stort Grattis till prestationen tillsammans med hästen Mary Lou! (jag vet att han inte läser det här men det känns ändå bra att gratta honom :))

Sen är jag så glad för vårblommorna som dyker upp lite här och där. Den röda blåsippan som är på rymmen och som trivs bra i gårdsgruset, den ensamma irisen som har fått sällskap och blåsipporna som dyker upp både i rabatten och i skogskanten. Dessutom blommar nu även den ungerska blåsippan …

Ser du skillnaden på dem – den svenska och den ungerska?

Den ungerska är lite ljusare, har fler och lite smalare kronblad och blå ståndarsträngar … så nu vet ni det 🙂

Det är Carita som ”är mamma” till måndagarnas upprättelse till att inte alls vara veckans tråkigaste dag 🙂

Ha det gott!

Tacksamhet …

Bloggvännen Eva har inspirerat mig och några andra att reflektera och tänka på vad som gjort oss tacksamma under veckan som gått.

Jag är tacksam över …

att snön som kom försvann lika fort som den kom och att det åter är snöfritt …

allt tidigare soluppgång som ger ljusare morgnar

att himlen är blå …

 att solen värmer så skönt …

småfåglarnas kvitter

… och koltrastens sång…

… lekfulla barn …

… fina hästar och trevliga människor …

att Lasse fixat god mat som var klar när jag kom hem

gott vin

Kunskapskanalen som nästan alltid ger mig alternativ bland tv- kanalernas utbud


Det här inlägget länkar jag även till Helgbilden hos Marit.