Veckan som just passerat …

… har inte inneburit några sensationer – men lika fort som vanligt det har den gått!

I onsdags hämtade jag de två yngsta barnbarnen på fritis och förskola … och när vi kom hem till Ugglebo ville Charlie fika med mig.

En suddig bild men visst ser han glad ut 🙂

Fika … liite kaffe och mycket mjölk – Gott säger Charlie 🙂

Jag fick hem böcker jag beställt genom barnbarnen, bl.a. den här boken. Spännande tycker jag då, som är fascinerad av olika väsen och som brukar känna att jag aldrig är ensam när jag går i skogen.

Det finns mycket att läsa om många olika väsen – en del goda, en del onda.

Själv har jag aldrig känt mig hotad av några elaka väsen, utan alla jag anat har varit vänligt sinnade.

Jag är medveten om att många av er skrattar lite och tänker att jag har en skruv lös … men det bjuder jag på!

Så många promenader som vanligt har det inte blivit den här veckan – till viss del beroende på en höft och en rygg som liksom inte vill riktigt som jag vill, men några kortare promenader har det ändå blivit … och en del svampar finns fortfarande att titta på … inga matsvampar bland de här, men jag såg några trattkantareller 🙂

Passerade en av hagarna  … och den här sötnosen kom fram och hälsade 🙂

Idag hade jag tänkt åka på julmarknad vid Löfstad slott, men ihållande duggregn fick mig att tappa lusten – får se om lusten återkommer i morgon. Jag gillar ju inte julen direkt, men just den julmarknaden är lite trevlig. Inget ”krafs” – bar fina saker att titta på. Tyvärr lite för dyrt, men titta kan man ju göra 🙂

Alldeles nyss här hos mig … rågeten med sina två kid, som nu är lika stora som sin mamma.

Nu dags att fixa middag …  önskar dig en fin lördagseftermiddag/ kväll!

 

Tisdagen …

… bjöd på en härlig soluppgång och då var det ju bara att ge sig iväg ut. Verkligheten överträffade som vanligt bilden …

från verandan kl. 07:45

Det var ett härligt ljus från den uppåtgående solens sken … så jag kunde inte motstå att ta några närbilder på frosten …

På förmiddagen  begav jag mig till affären för att proviantera – tisdagar har jag ju pensionärsrabatt … bäst att passa på.

Ungefär halvvägs såg jag en ensam hjort passera vägen och då det oftast brukar komma fler så saktade jag ner … och fick jag se den nyfikna unga hjorten stå bredvid vägen och studera mig …

Ingen perfekt bild, men jag hade inte tid att göra några inställningar, utan var bara glad att han stod kvar medan jag hade ner sidorutan och lyckades trycka av ett par bilder innan han sprang iväg.