Inställd …

… och avställd …

Husbilsåret blev inte som planerat i år heller … men nästa år kanske det blir bättre.

Ingen riktig långresa … den längsta var den till Dalarna och Värmland i slutet av juni, då vi bl.a. hälsade på Paula i Fredriksberg

Ja, det här är ju inte Paula då, men en liten tjej som bor hos henne 🙂

Den resan var vi till Karlstad också … och jag fick äntligen besöka Lars Lerins fantastiska utställning!

En del av utställningshallen …

Så har vi träffat goda vännerna i Paradiset … en gång hos dem och en gång på Åråshults camping …

Några fler resor blev det, men nu vilar vi upp oss och husbilen och ser fram emot nästa år.

Återkommer med några skyltar senare idag …

En trevlig helg …

…  har vi haft tillsammans med våra goda vänner  – de som bor i Paradiset, om ni minns …

Vi träffades på den lilla campingen Åråshult i fredags e.m. – det har börjar bli något av en tradition att vi möts just här.

Kartan  här under visar hur campingen är indelad med ställplatser/ campingtomter, stugor och servicehus …

För att se bättre, så klicka på bilden två gånger! Vi stod på vår vanliga plats som är nr.7 (mitt i skarven)

Här några bilder från helgen …

Tidig morgonpromenad igår … soligt och fint …

Det enda som saknades var den efterlängtade svampen! Några smörsoppar, några få strävsoppar, en karljohan och en handfull kantareller var det som fanns …

För den som gillar kartor, så varsågod … här ser ni helgens resa … 🙂

Eftersom jag känner mig väldigt glad och nöjd med helgen, så får detta inlägg vara en slags kombo med ”Glad Måndag” som drivs av bloggvännen Carita  🙂

Från Badsta till Paradiset …

… men först lite bilder …

Vi lämnade Storfors och begav oss till goda vännerna i Paradiset …

Framme hos vännerna bjöds vi på god mat, god dryck och massor med goda samtal – om allt … både glatt och allvarligt.

Vi kunde äntligen ses … och snart ska vi träffas igen  🙂

Blommor i Paradiset …

Nu är vi hemma igen … och det känns helt OK!

Stort TACK till er alla som varit med under resan och skrivit så många trevliga kommentarer!

Nu är det varmt som i en bakugn och vi blir hemma ett tag 🙂

… till en annan liten camping …

En sträcka på knappt 12 mil – vi gör inte så långa dagsetapper, utan tar det lugnt och njuter av vad vi ser under resans gång.

Vi lämnade fina Borgvik …

… och åkte vidare.

Mellanlandade bl.a. i Filipstad för att köpa lite vin. Det var ju inte länge sen vi var där och jag visste var systemet fanns 🙂 Svängde glatt in i stan och när jag svängde in på gatan förstod jag att det här skulle inte bli lätt …

… hela centrum var avstängt! Gatorna är smala och är antingen enkelriktade eller slutar i en återvändsgränd! Det hela slutade med att jag åkte MOT färdriktningen i ett kvarter! 😤😳

Bara ett par mil till så var vi framme …

En liten billig camping … ganska sliten, men allt man behöver finns … precis vad vi vill ha och här blev vi kvar till måndagen då vi gav oss iväg för att fira en försenad midsommarafton.

Fortsättning följer …

Ny dag – ny etapp …

… och det blev en resa på bara ca 9 mil … från Sunnanå till Borgvik …

Borgvik, en liten ort, som ibland kallas ”Värmlands vagga”.
Så här står det på Grums kommuns hemsida: Borgvik ligger vid Borgvikssjön, cirka 15 kilometer väster om Grums tätort, och har omkring 350 invånare. Man kan säga att landskapet Värmland föddes i Borgvik. Inbyggarna, som först bosatte sig vid Borgviksälven (som förr i tiden hette Värma), kallades för ”värmar”. Landskapsnamnet Värmland betyder egentligen ”värmarnas land”.

Borgvik är en gammal bruksort med anor från 1600-talet. Mellan åren 1627 till 1924 producerades det järn på Borgviks bruk – och en del av järnet som finns i Eiffeltornet i Paris kommer härifrån.

En liten camping och en liten gästhamn … trevlig miljö och fina omgivningar.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Morgonpromenad med överraskningar …

Minnen från andra världskriget …

Härifrån fortsatte vi färden en bit genom Värmland … och hamnade på en liten camping utanför …

… fortsättning följer …

🤔🙂

Resan går vidare …

… och från Gate tänkte vi oss en övernattning vid Dalbergså camping och Gästhamn, utanför Mellerud i Dalsland … där har vi också varit tidigare, men för många år sen. Tyvärr var det fullt. p.g.a någon träff … spelträff sa de, men  jag vet inte vad de spelade …

Ibland blir det ändrade planer och nu blev det Sunnanå gästhamn istället.

Har läst på en del olika sidor på bl.a. FB att det skulle vara såå fantastiskt där … hm …

Jodå, visst är det fint, men inte riktigt det vi vill ha.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fredagsmorgonen bjöd på en vacker soluppgång … och jag tog en promenad …

Härifrån åkte vi till Borgvik, som är en liten ort i Grums kommun några mil väster om Karlstad.

Fortsättning följer … men i eftermiddag blir det ett avbrott med några skyltar 🙂

Jo men visst …

… så är jag då tillbaka.

Vi står på en liten camping med el – och här kommer lite uppdatering från de senaste dagarna.

Hjo är en liten mysig stad och här kommer lite bilder …

Torghandel … och här var det ändå en del som stannade till och botaniserade bland blommorna. Genom hela stan hördes mannens röst – mannen som sitter där i vit skjorta – han behövde ingen megafon för att höras!

Här vid de fina badhytterna  fanns också några människor, men jag var förvånad att det inte var mer folk i rörelse – klockan var ju nästan lunchdags …

Efter ett par trevliga timmar i den fina lilla staden åkte vi vidare …

 

… och snart var vi framme …

Lasses farmor kommer från Gate, men från en annan gård … men en del av sina rötter har han från den här trakten.

Här stannade vi … .

En trevlig plats med vackra omgivningar …
… och med en härlig utsikt över Vättern

En liten gårdsbutik …

… och en restaurang finns det …

Bison är stora, kraftfulla muskelpaket … och snabba, fick vi veta när vi åkte ut på bisonsafari i en vagn efter traktorn. I hagen går ca 70 djur, mest kor med kalvar och några unga tjurar …

 

Lite för sig själva går de tre stora tjurarna … var och en på en matchvikt på drygt 1500 kg … här njuter de lite i kvällssolen …

Det var intressant att få se dem så nära och få veta mer om dem – som att de tål temperaturer ner till 60 minusgrader, att de kan komma upp i en hastighet av 70 km/tim och kan hoppa över 2 m höga staket! När det är dags för en ko att kalva drar hon sig tillbaka till en ensam plats, men har en ”kompis” med sig som håller vakt!

Här finns inte bara bison, utan även grisar, som får leva som alla grisar borde få ha det …

… pärlhöns, som går fritt …  konstiga fåglar 🙂

Avslutar med det här söta gråsparvsparet som satt så fint i kvällssolen …

Herr och fru Gråsparv …

De upptäckte mig … och fick bråttom iväg …

Fortsättning följer …