Man kan tro …

… att jag bara sitter här sysslolös, när jag är så dålig på att uppdatera bloggen, men så illa är det inte. Förutom de teman som jag är med i så blir det nog inte så mycket mera just nu. Känner mig bara handlingsförlamad och inget av det jag skriver verkar viktigt

Dagarna går och nu är vi inne i den första vårmånaden – i alla fall vi som bor i södra Sverige – i norr har de ”den femte årstiden”, vårvintern framför sig ….

Jag försöker ta mina dagliga promenader … ibland korta ibland längre, beroende på väder, vind och ork.

I lördags åkte jag till Ugglebo, men då Charlie var sjuk och inte alls hade lust att umgås med mig – så blev jag inte kvar så länge …

Fikade och hjälpte Ludvig lite med en uppgift som han skulle ha klar när skolan började igen efter sportlovet.

På väg dit svängde jag in till Mårängen och gick en liten runda i mina gamla hemtrakter, från när vi hade villan i Lövhagen utanför Skärblacka under åren 1988-1999.

Fantastiskt väder … och jag bestämde mig för ett besök i slottsparken vid Löfstads slott …

Löfstads slott – i den högra flygeln finns en trevlig restaurang … lite för dyr för mig, men då parkeringen var full och jag var ensam flanör i parken, så antar jag att det var restaurangen som lockade.
En av de gamla promenadvägarna kantad med gamla träd

Jag älskar dessa gamla träd, övervägande gamla ekar och lindar … många med väsen som jag kallar trädandar”

Gamla träd med lysande grön mossa, kvarsittande lindfrukter/ nötter – och stora hasselbuskar med lysande gula hängen.

Idag har jag inget bestämt, en promenad blir det, men mer vet jag inte …

Önskar dig som hälsar på en bra dag och en fin fortsättning på veckan.

I gamla marker …

… i en hagmark, inte så långt från där vi bodde förut – där har jag de senaste tjugo åren plockat vaxskivlingar och så var tanken igår också …

Besvikelsen blev stor när det såg ut så här …

Massor med nedtagen sly i ett tjockt lager över bästa ställena.

Den gamla betesmarken ligger delvis i en kraftledningsgata, så det brukar vara röjning där då och då, men den här gången har det dröjt sen senast, så då blev det förstås mer sly än vanligt – och allt sly låg kvar, vilket det inte har gjort tidigare.

Några svampar hittade jag, men inte så som jag hoppats …

Det blev ändå en fin liten promenad och det finns ju annat än svamp här i livet.

Fin utsikt över sjön …

Hemvägen gick över Doverstorp och Risinge … och jag gjorde ett stopp vid Risinge gamla kyrka, S:a Maria kyrka …

Jag är väldigt förtjust i gamla träd – och här på kyrkogården finns det många …

Här i Prästgården …

… bodde Zarah Leander, som nygift med prästsonen Nils Leander. (för er som är för unga att minnas, så var hon en känd sångerska en gång i tiden)

Från den gamla kyrkan fortsatte jag till den nya kyrkan några km bort …

… så ny är den nu inte, invigd 1849.

En fin kyrkogård … så vacker med sina olika delar.

En del lite strama, en del mer naturliga, men alla välskötta

Stannade förstås och gick till minneslunden …

Idag har jag inget bestämt, men nu ska det bli en liten promenad.

🙂🙂

Oktobers första dag …

… och nu börjar höstens framfart göra sig påmind. Fortfarande ganska varmt, men trädens löv börjar byta färg och askens stora löv ramlar i rask takt.

Jag stannade till vid Ribbingsholm, strax utanför Skärblacka och tog en promenad genom allén som går in till samhället.

Idag ska jag ta bilen och förflytta mig till förhoppningsvis svamprikare skogar än dem jag har inpå knuten.

Rapport kommer nog senare idag eller i morgon 🙂