Jag är så glad över att Lasse är hemma igen, men det finns en del annat som ändå tynger mitt sinne.
Björn är fortfarande borta, det var fyra veckor i torsdags sedan han försvann och ingen ny observation under de senaste två veckorna. Det gör mig såå ledsen …
Igår var det ett år sedan Olle fick vandra över Regnbågsbron efter att ha blivit huggormsbiten fyra dagar tidigare … och saknaden efter honom är fortfarande enorm …
… den 27 april var det precis en månad sen Olle fick somna in efter att ha kämpat för sitt liv p.g.a. huggormsbettet han fick fyra dagar tidigare.
Han var inte min hund, men han var ju ofta här hos oss.
Det är fortfarande som ett blödande sår i mitt hjärta och jag saknar honom så.
… Olle finns inte mer – och det är så ledsamt.
Det har varit svåra dagar och nätter – ännu värre för Linda och Basse förstås .
Varmt Tack alla!
Kram
❤❤❤
… äntligen en lägesrapport om Olle.
Hade precis kontakt med sonen, som ju är hans husse och enligt samtalet från Strömsholm, så är läget ganska oförändrat – en aning högre proteinvärde i blodet, men fortsatta inre blödningar. Nu ska han få kortisonbehandling för att få ner svullnaden + ev. en behandling till med blodplasma – och sen är det bara att fortsätta vänta och hoppas …
Veterinären berättade att han behandlat hundar som varit ännu sämre än Olle och som tillfrisknat helt utan några men … det känns i alla fall hoppingivande.
Stort tack till er alla som engagerar er i hur det går!
Jag orkar inte riktigt med att läsa några bloggar just nu – ingen ork och ingen koncentration … bara en stor förtvivlan och frustration.
Olles husse och matte hälsar och tackar för era kommentarer, hållna tummar och er omtanke.
❤❤❤
… med en orosklump i magen …
Först … tack för alla kommentarer … och förlåt om jag inte orkat svara, men just nu känns det väldigt oroligt och jag har svårt att samla tankarna.
Igår på morgonen blev Olle akut mycket sämre med hjärtpåverkan och inre blödningar, till följd av ormbettet i lördags. Han fick serum och dropp med hjärtmedicin, men behöver även få blodplasma. Det fanns inte att tillgå på djursjukhuset i Linköping, utan Basse och Linda fick hämta honom och åka upp till djursjukhuset i Strömsholm. Dit kom de igår kväll och han blev direkt inlagd på IVA – och kommer förmodligen att få stanna där 2-3 dygn.
Stackars Olle …
Notan från Linköping …
Tur att han är försäkrad … men ”bara” upp till 60000:) – frågan är om det räcker …
Där är vi just nu … och kan bara hoppas på det bästa.
… ligger inlagd på sjukhus! Han blev ormbiten i en tass idag, så det blev färd till djursjukhuset i Linköping och där fick han stanna kvar – minst i 24 timmar sa veterinären. Stackars Olle! Hur ska han kunna sova där … han som alltid ligger under täcket hos husse och matte …
I övrigt idag så har jag lagat taket på växthuset … och börjat vårstäda detsamma …
Första nässlorna och ett nytt blad av kirskål …
… snart läge för ogrässoppa!
… till söndagens heldagsuppdrag i Ugglebo var att äldste sonen, Calle alltså, hade skadat sitt högra knä när han tränade enduro i lördags … och behövde få det undersökt.
Väntan blev lång … efter röntgen tog det otaliga timmar innan de var färdiga … tror det tog runt nio timmar ifrån de åkte hemifrån tills de var hemma igen …
Nu är han sjukskriven i fyra veckor och är remitterad till en knäspecialist.
Nu känner ju jag vår son ganska bra och tänkte att det där med sjukskrivning … det är ju inte alldeles självklart … och som jag misstänkte så körde han som vanligt idag …
Dumt tycker jag, men det är ju hans knä!
I dag blev det en Olle-dag … tyvärr var vädret inte optimalt för långa promenader och inte för att ta med någon annan kamera än den lilla som har plats i jackfickan heller, så det blev en ganska mager dag på bildfronten.
Då jag hade dåligt med bröd, så bakade jag några skrädmjölsbullar till kvällen …
… var här i förrgår … fina, goa Olle!
Han hade vinterjackan på … men när vi gick ut på promenad hade termometern gått upp till behagliga sju plusgrader, så då behövde han den inte.
Vi gick bort till hagen där han kan springa helt fritt, utan att jag behöver ha stenkoll på honom … en härlig stund för oss båda 🙂
Medan han kan göra lite som han vill, så kan jag krypa runt och kolla på det ”småttiga” …
Igår var jag på ultraljudsundersökning av hjärtat … har inte skrivit något om det förut, men jag har fått lite problem … troligen förmaksflimmer … får se vad doktorn säger. Har ätit medicin några veckor och känner inte av det, mer än att jag är väldigt trött …
Idag är en ny dag – redan fredag och en ny helg är nära!
