… även om det inte går att jämföra med andra orter längre söderut, som verkligen är hårt drabbade.
Då jag inte klarar att gå långa promenader, så blir det att ta bilen ut en bit utanför samhället för att låta Muffin motionera sig själv … och jodå, det funkar ju det också, men jag saknar verkligen att kunna gå som jag brukade.
Igår åkte vi till sjön Lillskiren – där finns en trevlig grusväg som slingrar sig upp med sjön på ena sidan. En vägbom gör att det inte är någon genomfartstrafik, så det känns ganska säkert att låta Muffin springa där.



På väg hem tog jag vägen förbi slottet och förbi husen på Bruksgatan, där jag snart kommer att bo. Såg att det var en väldig fart på vattnet i Finspångsån och beslutade mig för en liten promenad …










Nu snart dags för färd in till Norrköping för mammografiundersökning.