Mest flugsvamp … 🍄

Det blir mycket svamp i bloggen nu … och framöver. För mycket kanske, men ni som inte gillar svamp kan ju bara hoppa över de inläggen 🙂

Kollade ett par lokaler igår, där det brukar finnas gott om karljohan och tallblodriska (läcker riska), men tyvärr hade skogsmaskinerna kört kors och tvärs i den ena skogen och i den andra var det nästan tomt på svamp … och det blev en stor besvikelse förstås.

Besökte en för mig helt ny skog … måste ju utforska lite nya svampmarker när de gamla inte finns kvar … och jodå, det fanns lite annat än flugsvampar 🙂

Minns ni Nasse?

Hon har vuxit lite, men går fortfarande lös tillsammans med hästarna i hagarna vid Prästgården.

Det blev inte riktigt som jag tänkt …

… men det blev bra ändå.

Dagen började i alla fall som jag tänkt mig … halvklart, +16 grader och jag kom iväg på en liten utflykt innan affärerna öppnade …

Först stannade jag vid S:ta Maria kyrka, en kyrka från 1100- talet, som ligger i Risinge socken, utanför Finspång.

Den är numer ”avkristnad”, ägs och förvaltas av Riksantikvarieämbetet, men används fortfarande ofta för olika kyrkliga förrättningar, som bröllop och dop … och även till stämningsfulla musikevenemang.

Filtar finns att låna – skönt när det inte är sommar, för det finns ingen värme i kyrkan …

Under sommaren är den öppen för besök … och jag hade tur att dörren stod öppen så här dags.

Valven tillkom på 1300- talet och därefter tillkallades en kyrkomålare, okänd till namnet, kallad ”Risingemästaren”. som gjorde dessa fina målningar. De finns kvar som original … och de har aldrig varit övermålade.

Den äldsta målningen i kyrkan är denna röda väggmålning från 1200- talet, ”Ryttaren med jaktfalken”.

Utanför skiner det upp och snart är alla moln borta …

Härifrån åkte jag vidare till det som var det för dagen tänkta målet … Ysundamarkens Naturreservat – och det var det som inte blev som jag tänkt.

Jag svängde av väg 51, ner och förbi Ysunda gård …

Efter någon km kom jag fram till parkeringen … och följde den lilla skogsvägen till fots.

Så … ja, det blev inte alls som jag tänkt – i stället för blommande linnéor i den gamla granskogen och synen av grön aspvedbock som brukar vara vanlig i den gamla aspskogen ner mot sjön … så blev det ingenting … och jag kände mig ganska besviken.

På tillbakavägen stannade jag till vid bron, strax före gården jag passerat på ditvägen …

Nästan hemma igen … när jag svänger in på vår väg och passerar stallet vid Prästgården ser jag något i ögonvrån … en liten gris!

Så trots allt så blev det en bra utflykt! 🙂

Jo men visst …

… så är jag då tillbaka.

Vi står på en liten camping med el – och här kommer lite uppdatering från de senaste dagarna.

Hjo är en liten mysig stad och här kommer lite bilder …

Torghandel … och här var det ändå en del som stannade till och botaniserade bland blommorna. Genom hela stan hördes mannens röst – mannen som sitter där i vit skjorta – han behövde ingen megafon för att höras!

Här vid de fina badhytterna  fanns också några människor, men jag var förvånad att det inte var mer folk i rörelse – klockan var ju nästan lunchdags …

Efter ett par trevliga timmar i den fina lilla staden åkte vi vidare …

 

… och snart var vi framme …

Lasses farmor kommer från Gate, men från en annan gård … men en del av sina rötter har han från den här trakten.

Här stannade vi … .

En trevlig plats med vackra omgivningar …

… och med en härlig utsikt över Vättern

En liten gårdsbutik …

… och en restaurang finns det …

Bison är stora, kraftfulla muskelpaket … och snabba, fick vi veta när vi åkte ut på bisonsafari i en vagn efter traktorn. I hagen går ca 70 djur, mest kor med kalvar och några unga tjurar …

 

Lite för sig själva går de tre stora tjurarna … var och en på en matchvikt på drygt 1500 kg … här njuter de lite i kvällssolen …

Det var intressant att få se dem så nära och få veta mer om dem – som att de tål temperaturer ner till 60 minusgrader, att de kan komma upp i en hastighet av 70 km/tim och kan hoppa över 2 m höga staket! När det är dags för en ko att kalva drar hon sig tillbaka till en ensam plats, men har en ”kompis” med sig som håller vakt!

Här finns inte bara bison, utan även grisar, som får leva som alla grisar borde få ha det …

… pärlhöns, som går fritt …  konstiga fåglar 🙂

Avslutar med det här söta gråsparvsparet som satt så fint i kvällssolen …

Herr och fru Gråsparv …

De upptäckte mig … och fick bråttom iväg …

Fortsättning följer …