En trevlig dag …

… ja, det blev det igår. Det började med att jag utnyttjade återstående tid på min bussbiljett från i onsdags och åkte till ICA- butiken vid Hårstorp.

Hållplatsen heter Skatglädjen – och bara det gör ju att man blir glad 🙂

Handlandet gick snabbt och jag kunde ta vändande buss tillbaka – och fick då vänta en stund vid hållplatsen. En kvinna med en liten hund närmade sig och hunden skällde lite misstänksamt mot mig … men bara han fick hälsa så var det OK. Vi pratade en stund och det visade sig att hennes förra man varit arbetskamrat med Lasse. Ibland känns världen liten 🙂

Åkte hem med varorna och så iväg till VC för provtagning … snabbt gjort en halvtimme före utsatt tid – och dygnsbiljetten till bussen räckte hem också.

Under tiden hade brevbäraren varit och utanför dörren stod ett paket från Adlibris. Två efterlängtade böcker hade kommit!

Den ena var den här …

Efterlängtad …

Den andra var denna av samma författare …

Om möjligt ännu mer efterlängtad …
Underbara illustrationer!

Gårdagen började med en mulen morgon som sen blev till en solig och fin höstdag. Här en bild från köksfönstret …

Blå himmel!

På eftermiddagen kom en gammal god vän som brukar vara med på svampklubbens träffar – och vi har känt varann i många, många år. Anledningen var egentligen att hon ville ha hjälp med artbestämning av ett par svampar – och då de var välkända av mig så var det snabbt gjort 🙂

Dessutom hade hon med sig gott fikabröd från hembageriet i Skärblacka och en påse med potatis, purjolök och sallad, alldeles nyupptaget från hennes trädgård. Tack Wivi!

Idag kommer Charlie – vi ska ha några timmar tillsammans när mamma Lina åker till däckverkstaden och sen har en del andra ärenden att fixa … det kommer att bli en bra dag idag också!

Boken …

… som BP skickade mig … minns ni den?

Jag lovade att berätta vad jag tyckte om den, så här kommer några tankar.

Någon recension blir det inte, sånt är jag tämligen usel på, men jag blev glatt överraskad – och ju mer jag läste, desto mer förtjust blev jag.

En udda bok är det, men på något konstigt sätt känner jag igen mig själv lite i fru Duszejko och hennes funderingar … ja, utom att medlemmar i svampföreningar är tråkiga. Gillar hennes beskrivande namn på sina grannar, såsom Storfot, Tröger och Goda Nyheten – och hennes bil, som heter Samurajen.

Boken beskrivs på baksidan som ”en mörk sagoliknande thriller, som utforskar och utmanar föreställningar om rättskipning, förnuft och vansinne.”

Sen har jag lite svårt för astrologiskt ”svammel”, men i huvudsak en intressant och tankeväckande bok – kanske inte helt lättläst, men som sagt …  jag gillade den!

PS I övrigt är läget oförändrat … Björn är fortfarande borta.

En vecka idag sen han försvann och ovissheten känns i magen, i huvudet – ja, i hela kroppen. Så snart jag vet något nytt kommer jag att berätta … och jag vet att ni liksom jag fortsätter hoppas på att slutet blir gott! DS