Mystiskt ljud …

… ett ihållande entonigt högt ljud lät när jag öppnade dörren för att släppa ut Sixten i morse. Ett riktigt obehagligt ljud som skar i öronen – iiiiiiiiiiiii…….iiiiiiiii utan den minsta tonändring. Det hördes inte när jag gick in och stängde dörren, inte när jag gick runt knuten på huset och bara svagt när jag gick ut på altanen. Oj vad jag funderade och tittade  – och plötsligt kom jag på det! Vår gamla klockradio, som sagt upp sig hade plötsligt drabbats av något – kanske ”dödsångest”.

… kanske en påminnelse om att jag borde ha tagit ut batterierna! Så skönt när det blev tyst och bara fåglarnas ljuva kvittrande hördes!

På tal om batterier – hur gör ni med de som är förbrukade? Kanske som de flesta – sparar dem i en plastpåse eller en plastburk i en låda eller ett skåp, för senare transport till lämpligt insamlingsställe …

Det har jag också gjort, men det är slut med det nu!

Läste detta igår – har aldrig ens tänkt tanken att det skulle kunna hända.

Brandrisk med gamla batterier 

 

För den som vill veta …

… så gick läkarbesöket bra. Hjärta och lungor verkar OK – vilket känns bra att få veta – just hjärtat var jag lite orolig för …

 Blodtrycket var lite högt, men inte jättehögt. Blodprover för flera olika undersökningar är tagna och det doktorn hade funderingar över var ev. rubbning i sköldkörteln – vilket kommer att visa sig i provsvaren.

Jag är fortfarande trött och andfådd – men i alla fall känns det bättre, bara det att ha fått  en ordentlig undersökning.

Så – nu vet ni lika mycket som jag själv … och än en gång tack för att ni bryr er ♥

Nu lyser dikesrenarna gula av dessa underbara vårsolar!

Hur gör man?

Jag brukar sällan gå till doktorn – tio år sen senast och då hade jag nageltrång … fem år tidigare opererades jag i en axel … annars är jag frisk. Tills nu.

Försökte komma i kontakt med min Vårdcentral i Finspång i fredags – ringde vi 9-tiden men fick upplysningen att dagen var fulltecknad. Fick inte ens möjligheten att prata med någon. Ringde då Skärblackas vårdcentral och de ringde upp efter några timmar. Bra så långt, men då jag inte är listad där, så var jag inte välkommen. Jag förklarade att de hade fullt i Finspång och att jag kände mig oroad för min trötthet, min andfåddhet, mitt blodtryck och allmän olustkänsla … svaret jag fick var

”Du kan ju inte bara hoppa mellan olika vårdcentraler – det är ju i Finspång du är listad och då är det dit du ska vända dig! Vill du komma hit istället måste du lista dig här!”

 -Hm … igår morse ringde jag till min vårdcentral i Finspång igen och fick en tid då de skulle ringa upp. Att tiden låg sju timmar framåt i tiden såg jag ändå som en framgång – jag skulle ju äntligen få prata med någon. Klockan 15 ringde så en sjuksköterska. Jag beskrev mina besvär – bl.a. att jag var orolig för blodtrycket …  andfåddheten och tröttheten.

-Du kanske har influensa, sa hon. Nej, sa jag – det är inte influensa. -Har du KOL, undrade hon … eller kanske astma? Nej, svarade jag … inte vad jag vet.

-Vi jobbar i team numer och jag måste prata med doktorn, fortsatte hon … vi hör av oss om två- tre veckor. Blir du sämre får du höra av dig. Jag påpekade svårigheten med just det – att komma i kontakt med dem …  -Ring vid 6 på morgonen … då får du en tidigare telefontid, blev svaret.

Så … för att återknyta till rubriken – Hur gör man för att få komma till en läkare om man bara känner sig lite småkrasslig och bara vill ha en lite allmän koll? Överdriver sitt mående? Tjatar? Eller väntar till man blir riktigt dålig och ringer efter en ambulans?

Nästan otroligt …

… de har nu blommat oavbrutet i 11 dagar!

 Lasse fick dem när han fyllde år … då var de i knopp, men slog ut bara en dag senare. Jag får fylla på vatten två gånger om dan, men det gör jag så gärna 🙂

Rosorna är inköpta dagen innan … har alltså blommat i 12 dagar – och bara två av tio blommor har vissnat!

Nästan otroligt 🙂

 Gärdsmygens temavecka –  Färgglad vecka fortsätter 🙂