Som gelégodis …

… men med lite hår … så ser den ut den vackra unga kärrspindeln – visst är den läcker! I alla fall att titta på – hur den smakar vet jag inte 🙂

Oväntat besök …

Det sitter en vacker fjäril ute på trappan, ropade Lasse – och jag greppade kameran och gick ut. Nästan säker på att den skulle hinna flyga iväg innan jag hann med, som vanligt …

En sälgskimmerfjäril, Apatura iris

… men den satt kvar. En inte alltför vanlig art hos oss och det var första gången jag såg denna stora vackra fjäril, som jag nu även ska rapportera till Artportalen.

HÄR kan du läsa mer om den.

Grannens höna vid namn Hon …

…har varit försvunnen ett tag … alla trodde hon blivit tagen av räven eller duvhöken, men så för ett par veckor sen så dök hon upp – med 13 kycklingar!

Jag har inte lyckats får dem på bild förrän igår … och så idag igen. De tre första från två olika tillfällen igår – och de tre sista från idag 🙂

Om du vill se bilderna lite större, så klicka på dem – och för att se ännu större – klicka på texten ”Visa i full storlek” nere till höger (finns vid varje bild)

Jo men visst …

… så är jag då tillbaka.

Vi står på en liten camping med el – och här kommer lite uppdatering från de senaste dagarna.

Hjo är en liten mysig stad och här kommer lite bilder …

Torghandel … och här var det ändå en del som stannade till och botaniserade bland blommorna. Genom hela stan hördes mannens röst – mannen som sitter där i vit skjorta – han behövde ingen megafon för att höras!

Här vid de fina badhytterna  fanns också några människor, men jag var förvånad att det inte var mer folk i rörelse – klockan var ju nästan lunchdags …

Efter ett par trevliga timmar i den fina lilla staden åkte vi vidare …

 

… och snart var vi framme …

Lasses farmor kommer från Gate, men från en annan gård … men en del av sina rötter har han från den här trakten.

Här stannade vi … .

En trevlig plats med vackra omgivningar …

… och med en härlig utsikt över Vättern

En liten gårdsbutik …

… och en restaurang finns det …

Bison är stora, kraftfulla muskelpaket … och snabba, fick vi veta när vi åkte ut på bisonsafari i en vagn efter traktorn. I hagen går ca 70 djur, mest kor med kalvar och några unga tjurar …

 

Lite för sig själva går de tre stora tjurarna … var och en på en matchvikt på drygt 1500 kg … här njuter de lite i kvällssolen …

Det var intressant att få se dem så nära och få veta mer om dem – som att de tål temperaturer ner till 60 minusgrader, att de kan komma upp i en hastighet av 70 km/tim och kan hoppa över 2 m höga staket! När det är dags för en ko att kalva drar hon sig tillbaka till en ensam plats, men har en ”kompis” med sig som håller vakt!

Här finns inte bara bison, utan även grisar, som får leva som alla grisar borde få ha det …

… pärlhöns, som går fritt …  konstiga fåglar 🙂

Avslutar med det här söta gråsparvsparet som satt så fint i kvällssolen …

Herr och fru Gråsparv …

De upptäckte mig … och fick bråttom iväg …

Fortsättning följer …

Horntroll …

… är ett gammalt namn på ekoxe – och en sån hade jag på besök i trädgården igår … förstora gärna bilden med ett klick!

Jag hämtade en linjal och fick just den här till ca 7,5 cm – men de kan bli ytterligare någon cm större.

På stammen till eken vid Lillstugan satt han, den ståtliga ekoxhannen. Europas största skalbagge och Blekinges landskapsinsekt. – och som Ama påpekade, även Blekinges landskapsdjur!

Vill du veta mer om den, så kan du läsa HÄR.

Har haft ekoxar på besök tidigare, men det är långt ifrån varje år jag ser någon, så jag blir lika glad varje gång!

Sixten …

… ja, vår katt alltså – eller om det är tvärtom för han låter sig inte ägas. Första gången vi såg honom var på julafton 2007.

Det här är en av de första bilderna på honom och är tagen på senvintern 2008.

En mycket skygg katt …

Efter att ha varit försvunnen i tre, fyra månader under sommaren blev vi förvånade när han dök upp igen  på hösten.

Den här bilden är från julen 2008.

Sixtens ”vintertält” … här var det i alla fall bättre än i torpargrunden under huset.

Det dröjde ända fram till hösten 2009 innan han vågade komma in … och då först ett par månader efter att vi blev hundlösa. Fortfarande enormt skygg … och det är han fortfarande. Bara jag kan klappa honom utomhus, men inne ligger han helst i Lasses knä eller i soffan.

Sixten i soffhörnet … en ganska nytagen bild …

Fina Sixten … en riktig fegis, men duktig på att hålla huset musfritt!

Han kommer och går som han vill … och bestämmer det mesta här hemma 🙂

Under alla år så brukar han ge sig av på en vandringsrunda och är ofta försvunnen från några veckor till några månader under sommarhalvåret och vi har ingen aning om var han är – han är som bortblåst. Trots att han hittills alltid kommit tillbaka så är vi förstås oroliga … tänk om han kunde berätta …

Färdigräknat …

… och rapporterat!

Sammanlagt blev det 19 arter …  varav en av dem var en sådan här, som gjorde ett par försök att fånga sig en stek igår.

28 januari. Sparvhöken på besök.

Den ville inte låta sig fotograferas den här gången –  den här bilden tog jag för exakt ett år sedan idag. 🙂

Flest av allt var pilfinkar, talgoxar, blåmesar, koltrastar och gulsparvar. En domherre dök upp idag, liksom två ringduvor … bättrade på så vis på statistiken lite. Saknades helt i år gjorde rödhake, gråsparv, grönfink  och steglits. Är samtidigt lite fundersam över att stenknäckshanen var alldeles ensam – han brukar alltid ha sin fru med sig …