I Ugglebo …

… tillbringade jag eftermiddagen igår. Ludvig var hemma från skolan efter magsjuka – nu helt återställd men som sagt hemma även denna dag. Uttråkad och ensam … klart farmor kommer då 🙂

Vi började med att fixa lite lunch … fattiga riddare. Snabbt, enkelt och gott.

Glömde att fota, så bilden kommer från nätet …

Sen tog vi oss en promenad … men med tanke på Muffins tass, så blev den inte så lång … bara ett par km fram och tillbaka. Tanken var att gå ner till strömmen för att se om bävrarna fällt några nya träd, men då det gick kor med kalvar i hagen … inga små kalvar, men ändå, så kändes det inte så lämpligt då vi hade Muffin med oss.

Kunde inte låta bli att ta en bild på den vackra asken bredvid vägen.

Istället fortsatte vi en bit och gick sedan över järnvägsbron och bron över Motala ström … och in en stig ner till vattnet …

Nu vet jag förstås inte om någon av er har några egna erfarenheter av vandrande pinnar, men hemma hos oss fanns det alltid massor med djur … förutom hundar och katter – och under några år även höns och en ”getabock”, så fanns även vandrande pinnar, ökenråttor, kaniner, marsvin, fåglar, eremitkräftor, salamandrar, krabbor, grodor och även några ormar … och min älskade sköldpadda ”Edla Sköld” … tyvärr överkörd av sopbilen under en av sina rymningar.

Men tillbaka till de vandrande pinnarna … någon av sönerna ville ha – och jag var aldrig svårövertalad.

De var bara ett par cm när jag köpte dem … men åt med god aptit och växte … lade ägg i sanden i sin stora glasburk – och de blev fler och fler.

Efter några månader upptäckte jag att mina krukväxter såg alltmer slitna ut – och gissa vem/ vilka som varit där och fått sig ett antal skrovmål? Just det några förrymda pinnar!

Ungefär samtidigt hände det sig att när jag öppnade en skåpslucka i köket, så satt där en riktigt stor pinne och gungade lugnt på sina långa ben …

Nu var intresset inte på topp längre, utan vi gav bort alla pinnarna till en ny familj … men det blev till ett roligt minne.

Efter en blåsig och regnig morgon så skiner nu solen, blåser gör det dock fortfarande … och nu är det dags för en promenad

🌞🌞

43 reaktioner till “I Ugglebo …

  1. Så vackra höstfoton! Vandrande pinnar jotack, när dottern varken fick ha dansmöss eller hamster så blev det vandrande pinnar, ett ganska dåligt substitut tycker jag så här i efterhand. Men hon pysslade om dem ett tag iaf. Kaninen hon fick så småningom var mycket mysigare…
    Kram

    Gillad av 2 personer

  2. Min kompis hade vandrande pinnar med på campingen häromåret. Den ena döpt efter Maken. Det tyckte barnbarnen var roligt.
    Fin höstpromenad ni fick. Bra att kunna vara behjälplig med passning av friskt barn i karantän! Ha en fin torsdag!

    Gillad av 3 personer

    1. Tänk att det fortfarande finns såna att köpa … roligt med namnet! 😀
      Visst är det bra när man kan ställa upp och hjälpa till 🙂
      Tack – önskar dig detsamma!

      Gillad av 1 person

  3. Underbara höstbilder!
    Nä, nån vandrande pinne har jag aldrig haft, men mångahanda andra mer eller mindre vanliga djur, dansmöss, ekorrunge, kopparödla (men den blev inte långvarig kan jag säga) grodyngel.
    Men det mest udda var nog rävungen.
    Underliga människor som slänger ut jord i sina förpackningar i skogen, skulle de ändå slängas vore det väl bättre att hälla ut innehållet först.
    Skönt att det inte var nån fara med klon på Muffin.
    Kram

    Gillad av 2 personer

    1. Tack så mycket Kicki!
      Jodå … även dansmöss och olika djurungar (igelkottar, harungar) har passerat även här 🙂 Absolut skönt att Muffins kloskada inte var värre … har ju varit med om det och vet att det kan krångla länge om man har otur.
      Kram

      Gilla

  4. Skrev just hos Ditte att jag tydligen glidit in i en viss bloggläsarvana igen. Muffin har vårdads för tassbekymmer, men hänger med på korta turer. Gott så! Ge honom en klapp och hälsa 🙂
    Första bilden; tänkte jag först att du gjort mönsterpannkaka 🙂 Trädet asken så himla fin, vad är det med att titta som gör så gott? Det är bara så!
    Gödsla, men med plasten kvar?
    Sista bilden före pinnen är rogivande. Undulat som flög bort och vandrande pinne som bodde en vecka hos oss men gavs bort till kompis av sonen fanns en gång i tiden. Sonen finns än 🙂
    Ha en fin dag kram Anki

    Gillad av 1 person

    1. Det känns bra att du kommit in i den vanan … jag blir alltid så glad av dina kommentarer!
      Just den asken har jag många bilder på … har passerat där många gånger och kan inte låta bli att ta fram kameran 🙂
      Kul att även du har minne av vandrande pinnar.
      Tack för dina ord Tove!
      Muffin viftar lite på svansen till dig!
      Kram 🥰

      Gilla

  5. Så bra att farmor kan rycka ut så fort det behövs. Jag vet att du gillar lite ovanliga djur, och jag ryser lite när jag läser alla du räknar upp. Själv är jag lite feg och gillar bara klappvänliga djur. Kram

    Gillad av 1 person

    1. Visst är det bra att man kan hoppa in som sällskapsdam ibland 🙂
      Haha … vet du Gunnel, jag tänkte på dig när jag skrev … misstänkte att du skulle få rysningar 🙂
      Kram

      Gilla

  6. Så vackra höstbilder och roligt för Ludvig att få komma ut med farmor efter magsjuketråket. Förstår att du inte kunde motstå den skulpturala asken, det blev ett jättevackert foto. Underbara bilder på strömmen kantad av höstfärgad växtlighet! Märkliga fynd gör man lite då och då i naturen, men jordsäckar? Kul också med trädgrenen som fick dig att associera, fundera och minnas alla husdjur. Vandrande pinnar är roliga att titta på men man vill inte ha dem lite varstans, haha.

    Gillad av 1 person

    1. Tack! Ja, det blev en mysig dag … Ludvig är också en som verkligen älskar naturen och det är så roligt att gå med honom 🙂
      Tänk att så lite kan få fart på minnena! 🙂

      Gillad av 1 person

  7. Jodå, vandrande pinnar har jag erfarenhet av. Yngste sonen hade några stycken ett tag.
    Fattiga riddare tror jag inte att jag har gjort en enda gång, men det ser ju gott ut på din bild.
    Ha en fin torsdag!
    Kram, Ingrid

    Gillad av 1 person

  8. Jo jag har också haft vandrande pinnar. På förskolan ordnade vi ett stort akvarium till ett terrarium där de inte kunde smita. Men till slut blev det något helt förskräckligt så de förökade sig, hela det stora akvariet hade snart tusen pinnar som gungade på. Till slut gick vi till skogen och släppte ut alla.

    Gillad av 1 person

  9. Men … vilka ljuvliga höstbilder! Spegelblankt vatten och klickar av färg insprängda i den kvarvarande grönskan. Njuter …
    Hm, dumpa oöppnade säckar med jord och gödsel. Då vore det ju bättre att åtminstone öppna dom och hälla ut innehållet och ta med plastpåsarna till plaståtervinningen.

    Vandrande pinnar har jag aldrig haft. Det var roligt att läsa om dina pinn-äventyr 🙂 Dom tyckte nog krukväxterna smakade väldigt gott. Men söta är dom på sitt lite speciella sätt.

    Hoppas kloläkningen går fortsatt bra för Muffin!

    Kram ❤

    Gillad av 1 person

    1. Tack så mycket Anita! En fin tid i naturen … en tid som vi båda uppskattar. verkligen otroligt korkat med säckarna där!
      Vandrande pinnar var inte några roliga husdjur – orsakade mest besvär faktiskt 🙂
      Muffin verkar må bra och haltar inte längre … skönt!
      Ha nu en fin fredag och en bra kommande helg!
      Kram ❤

      Gilla

  10. Väldigt vackra höstbilder och en toppen bild på asken. Nej, vi hade inga vandrande pinnar men alltid hundar, katter, rashöns som jag födde upp, undulater, marsvin, kanin och koikarpar i dammen.
    Hur hann man med allt? Vi jobbade både två heltid och jag var dessutom kassör i hönsklubben. Dessutom jobbade jag på natten.

    Gillad av 1 person

    1. Tack så mycket!
      Ja, tänk att man orkade då … jobb, barn, trädgård och djur .) Blir trött bara jag tänker på det nu, men det var ändå en fin tid i livet!

      Gillad av 1 person

  11. Vackra bilder på naturen i höstens färger. Fattiga riddare gjorde alltid mamma när bröd eller vetelängden blev lite gammal och det var väldigt gott. Har inte gjort det själv men kanske skall testa. Inga vandrande pinnar hos mej bara höns, gris och katt.
    Kramar från oss

    Gillad av 1 person

    1. Tack så mycket!
      Fattiga riddare är en typisk rätt man minns från när man var barn – och visst är det gott 🙂
      Många trevliga djur hos dig genom åren!
      Kramar tillbaka

      Gilla

  12. Vandrande pinnar är inget jag skulle våga mig på! De ser roliga ut men jag har fobier när det gäller alla kryp och tanken på att de rymmer och man inte vet var de dyker upp känns lite läskigt! Men med två allergiska söner så har vi inte kunnat ha pälsdjur utan det har varit grodor, salamandrar, ödlor av olika slag, fiskar och sköldpaddor istället.
    Tack för att du visar så fina höstbilder från din promenad!
    Ha ett fint veckoslut!

    Gillad av 1 person

    1. Jag har inga såna fobier som du väl anat 🙂 Sköldpaddor är väldigt trevliga … i alla fall landsköldpaddor 🙂 Terrariedjur liksom fiskar är också fina!
      Tack! Ha en fin fredag och en trevlig helg!

      Gillad av 1 person

  13. Vilken tur för Ludvig att farmor finns i närheten och gärna kommer dit när hon behövs 😀 Skönt att han mådde så bra att ni kunde komma ut på en promenad. Fantastiskt vackert med höstfärgerna och de läckra speglingarna i vattnet.
    Vandrande pinnar har jag sett hos andra och på ett dagis där jag hade praktik en gång. Inget för mig. Jag tycker att de är superläskiga och jag skulle var livrädd just för att de, som hos er, skulle rymma. Jag gillar husdjur med päls mycket bättre 😀 Som t ex den ökenråtta jag hade. En sådan har jag i alla fall en väldigt trevlig erfarenhet av.
    Kram

    Gilla

  14. Så bra att du kunde vara behjälplig och hålla Ludvig sällskap. Av dina vackra bilder att döma så fick ni en härlig höstdag tillsammans. Jag går aldrig genom en hage där det finns kor eller kalvar, inte när jag har hundarna med mig. En fårhage hade jag nog dock vågat passera genom.
    Vandrande pinnar hade aldrig våra barn utan det stannade vid katter, hamster, marsvin, fiskar, kaniner, chinchilla samt våra hundar. Det räckte gott 😀

    Kram och god kväll!

    Gillad av 1 person

    1. Det blev en bra eftermiddag … alltid roligt att gå med Ludvig – även han mycket naturintresserad 🙂 Fårhagar bekymrar inte mig heller, men nötkreatur känns riskabelt och i sällskap med hund vågar jag mig inte på. det. Har varit med om ett par otrevliga incidenter, som visserligen slutade lyckligt, men var läskiga.
      Kram

      Gillad av 1 person

  15. Trevligt att hålla barnbarnet sällskap när han var på bättringsvägen, och vilken trevlig promenad ni fick. Nej, några vandrande pinnar hade vi inte hemma som barn, däremot två zebrafinkar och ett virvelmarsvin, så småningom tjatade jag till mej en hund också, vår underbara Josefin, en basset hound!
    Ha det gott!
    Kram

    Gillad av 1 person

    1. känns bra att kunna ställa upp och var till sällskap när det behövs 🙂
      Minns att du berättat om Josefin … basset är mysiga hundar!
      Kram

      Gilla

  16. Härliga bilder från din promenad med Ludvig. Vilken farmor den fina killen har:-)
    Nu förstår jag din kärlek för allt som har fyra ben (och fler). Djur kom ju med modersmjölken om man säger så. Himla skoj förresten att både du och jag hade en sköldpadda som husdjur. Även den rymde ett antal gånger, men kom alltid tillbaka tack vara bonden som hittade den. Däremot blev en av sköldpaddorna uppäten av en katt(!).
    Vandrade pinnar minns jag inte alls. Lika bra det med tanke på hur hysterisk jag reagerar på småkryp;-)

    Gilla

    1. Sköldpaddor är verkligen trevliga husdjur … och jag saknade henne länge. OJ … aldrig hört talts om att en katt ätit upp någon sköldpadda förut. Vandrande pinnar var inget roliga, inte ens för mig som var djurtokig 🙂

      Gilla

  17. Vilken trevlig em du och Ludvig fick tillsammans. Och frisk luft är ju välgörande. En del såg och upplevde ni ju också.
    Skrattar åt era vandrande pinnar. När jag var lärare ärvde jag en undulat som var med oss i klassrummet, en del fiskar i ett akvarium och en grupp vandrande pinnar. Ärvde också en sköldpadda. Och tänk när det var skollov och djuren skulle utplaceras. Föll på mig.
    Kan le åt detta nu och förstår att du gjorde dig av med pinnarna som vandrade.
    Kram

    Gillad av 1 person

    1. Absolut en trevlig eftermiddag och en mysig promenad 🙂
      Roliga minnen från när du hade ansvar för flera djur i skolan 🙂 Vandrande pinnar är ju inte världens roligaste husdjur 🙂
      Kram

      Gilla

  18. Några vandrande pinnar har vi inte haft, varken jag el mina barn… Som barn hade vi katter och hundar, sen när egna barn växte upp hade vi hund, och ena sonen önskade sej en hamster och fick en av sin faster i födelsedagspresent… Idag då barnen är vuxna har ena två katter, han som hade hamster är helt utan husdjur, yngre sonen m sambo har en hamster och 5 marsvin, och yngsta en katt, själva är vi utan en tre år tillbaka, och lär så förbli.

    Gillad av 1 person

  19. Nu skrattar jag gott när jag tänker på min erfarenhet av vandrande pinne. Sonen kom hem från skolan med en pinne i skolväskan som han fått av en tjej i klassen. ”Pinnen” som hen hette blev inte så långvarig i vårt hem. Jag insåg att det där var inget djur för oss och inte för sonen heller. Men många andra djur har fått förmånen att stanna längre.

    Kram

    Gillad av 1 person

  20. Jodå det var populärt med vandrande pinnar även i Småland i början av 80-talet. Jag lyckades tjata till mig att få ta hem en, som jag fick av en kompis. (Men den blev inte så långvarig, jag tyckte den var läskig att mata) Fina höstbilder du tagit, men vad det blåser….
    Ha en bra kväll ♡

    Gillad av 1 person

    1. Inga roliga husdjur 🙂
      Tack LillaSyster 🤗
      Ja, ett fasligt blåsande, men nu vindstilla och klart, men frostiga bilar på parkeringen …
      ha en fin söndag!
      Kram

      Gilla

Kommentarer är stängda.