Minns ni Olle?

Jag är så glad över att Lasse är hemma igen, men det finns en del annat som ändå tynger mitt sinne.

Björn är fortfarande borta, det var fyra veckor i torsdags sedan han försvann och ingen ny observation under de senaste två veckorna. Det gör mig såå ledsen …

Igår var det ett år sedan Olle fick vandra över Regnbågsbron efter att ha blivit huggormsbiten fyra dagar tidigare … och saknaden efter honom är fortfarande enorm …

55 reaktioner på ”Minns ni Olle?

  1. Så klart jag minns Olle ❤
    Jag förstår saknaden efter Olle blir än mer märkbar då nu Björn är försvunnen och Ni inget vet om hans öde.
    Glad att Lasse är hemma ❤
    kram

    Gillad av 1 person

  2. Så gott att din Lasse är hemma igen. Hoppas att han känner sig ok!
    Visst kommer jag ihåg Olle och bettet och att vi alla hoppades på att han skulle bli bra! ❤
    Sedan sorg och saknad och så händer det här med Björn och annat som inte behöver upprepas. Sluta att hoppas gör man väl aldrig…
    Ta en dag i taget och de vackra minnena som du har, de finns kvar inom dig. De finns vad som än händer.
    Kram Nilla

    Gillad av 1 person

    1. Jag är väldigt glad att ha Lasse hemma igen, men som sagt tankarna sticker iväg ibland.
      Såklart finns de fina minnena där i bakgrunden … men just nu är det svårt att plocka fram dem.
      Tack Nilla!
      Kram

      Gilla

  3. Är det redan fyra veckor sedan Björn försvann! Det är verkligen ett mysterium. Har något tagit (tagit hand om) honom, så får vi hoppas att han har det bra, även om det är hemskt att bara lägga beslag på en hund.
    Ha en fin helg!
    Kram, Ingrid

    Gillad av 1 person

    1. Tiden går fort … vi tror inte han är omhändertagen – han är väldigt skygg för okända människor och går nog inte att lura in i en bil – att åka bil är det absolut värsta han vet.
      Tack!
      Kram

      Gillad av 1 person

  4. Ett verkligt stort mysterium med Björn. Javisst minns jag Olle. Klart det känns i hjärteroten, saknad och ovisshet.
    Skönt att du fått hem Lasse 😀 Man får glädja sig åt allt som är möjligt.
    Kram!

    Gillad av 1 person

  5. Visst minns jag Olle och hur olyckligt det slutade med huggormsbettet. Jag kommer också ihåg att jag blev glad när du berättade att Björn kommit in i familjen. Så jobbigt att han inte har observerats på två veckor och jag förstår att ovissheten tär mycket hårt på er alla. Ovisshet är faktiskt bland det svåraste som finns att hantera.

    Skönt i alla fall att Lasse är hemma men jag förstår att ni inte kan släppa tankarna på Björn.

    Kram ❤

    Gillad av 2 personer

    1. Det har varit jobbigt nu ett tag … bara att hoppas på att det vänder och jag är såå glad för att Lasse är hemma igen 🙂
      Tack för dina ord!
      Kram

      Gilla

  6. Alltihop är så sorgligt så det inte är sant! Det är helt osannolikt hur en familj kan drabbas av inte en utan två så tragiska öden med sin hund. Förstår hur jätteledsna ni alla är, och din son med familjen och framför allt barnen! Jag finner faktiskt inga ord…men känner och sörjer med er även om ett litet hopp om Olle ännu finns kvar. Hjärtekram

    Gillad av 1 person

    1. Tack Paula! Nu är det inte barnbarnens familj som drabbats, utan den andre sonen och hans sambo, men väldigt jobbigt för dem, hundarna är deras barn … Olle är borta för alltid, men vi hoppas fortfarande på att Björn ska komma till rätta.
      Tack för dina ord Paula!
      Kram ❤

      Gillad av 1 person

  7. Klart jag minns Olle! Det var så sorgligt att han inte klarade ormbettet! Och sen detta med Björn bara ett år senare! jag förstår fullständigt hur jobbigt det måste vara för er allihop. Men mitt i allt elände så är det skönt att du får ha din Lasse hemma igen och att han mår bättre!
    Var rädda om er och stor kram till er båda!

    Gillad av 1 person

  8. Ja, visst minns jag. Men att det redan gått ett år, det känns helt overkligt.
    Det är verkligen tuffa tider för er – jag håller fortfarande tummarna för att det ska sluta lyckligt.
    Hoppas att Lasse mår bättre iallafall, mitt i allt elände.
    Ha en bra kväll och i natt är det visst dags att ställa om klockan.
    (Tack för länken med receptet – jag har dragit ut det nu och nästa gång jag handlar får jag köpa vitkål.)

    Gillad av 1 person

    1. Tiden går otroligt snabbt … men så är det – ett helt år har passerat.
      Lasse mår väl sådär, fortfarande trött, men det ska väl bli bättre.
      Du får berätta vad du tycker sen – både Lasse och jag gillar den här salladen – och det är så bra att den står sig så länge 🙂

      Gilla

  9. Känns ju lite för mycket, med två fyrfota vänner som försvinner. Fast Björn kan ju komma tillbaka. Undrar om huggormsbett är farligare för en del) hundar, än för katter. Vår ena katt har blivit huggormsbiten tre gånger i sin nyfikna högertass. Den svullnade upp till tre dubbel storlek, katten låg stilla ett dygn och sedan så var han som vanligt igen. Kanske han inte fick så mycket gift i sig, drog bort tassen i tid. Önskar dej allt gott!

    Gillad av 1 person

    1. Det har varit en påfrestande tid … och sista veckan har varit ganska psykiskt jobbig – Lasse, Björn och så minnet av Olle. Kanske är det som du tror – katter har snabbare reaktionsförmåga eller är motståndskraftigare – jag vet inte … skönt att det gick bra med er katt i alla fall.
      Tack ♥

      Gilla

  10. Klart jag minns Olle och hans tragiska bortgång. Det är en fruktansvärt otur att du/ni har drabbats två gånger på mindre än ett år. Hur kan det vara möjligt???!!!
    Även om ni inte hört nåt från Björn de senaste två veckorna så kan han ju inte bara försvinna. Han måste ju finnas någonstans. Förstår inte det. Ovissheten måste vara hemsk. Men så länge ni inte hittat honom död, så tycker jag ändå att ni ska fortsätta tror på att han lever. Det gör jag fortfarande faktiskt. Många styrkekramar tjejen!

    PS. Hur mår Lasse? Är han okej? Hoppas det. DS.

    Gillad av 1 person

    1. Jag är verkligen glad över att Lasse är hemma igen och nu hoppas jag bara på att Björn ska dyka upp, eller att vi får något besked – vilket besked som helst är bättre än ovissheten.

      Gillad av 1 person

  11. Har tänkt på Olle flera gånger sedan Björn försvann. Tycker det är så tragiskt att ni drabbats av detta. Att inte veta var Björn är och hur han mår är är hemskt.
    Så skönt att du fick hem Lasse så ni har varann och Sixten
    💕kramar

    Gillad av 1 person

  12. Visst minns jag fina Olle, tänker ofta på honom och det tragiska som hände. Det som förvånar är att tiden gått så fort. Att sen Björn dessutom försvann så spårlöst känns nästan overkligt. Fyra veckor av hopp blandat med en ständig oro och undran över vad som hänt kan förståeligt inte vara lätt att brottas med. Maktlösheten, att inte kunna göra mer än vad som redan gjorts…
    Känner starkt för dig Anki som tvingas genomgå allt detta, måtte man finna ett spår…
    Kramar ❤❤

    Gillad av 1 person

  13. Det är klart att jag minns Olle och hur roligt det var att se honom i dina inlägg. Jag tänker ofta på vilken maximal otur ni alla har haft med två fina hundar. Vi ska inte ge upp hoppet om Björn men det är mycket oro som säkert påverkar er på flera olika sätt. Härligt att Lasse är hemma hos dig igen 🙂
    Kram

    Gillad av 1 person

    1. Mars månad är ingen bra månad för fam. Arvidson … men jag hoppas vi går mot bättre tider – och jag är glad att Lasse är hemma igen ♥
      Kram

      Gillad av 1 person

  14. Ja. Det är nästan osannolikt det som hänt med era hundar. Och så sköldpaddan. Och Lasses återkommande rosfeber. Tungt. Men du har ett sätt att hitta det som kan ge dig tröst och glädje mitt i det svåra: Naturen och fotograferandet.
    Kram

    Gillad av 1 person

    1. Det har varit en väldigt jobbig period. Naturen ger tröst, men lusten att fota känns nästan som bortblåst. Jodå kameran är med, men inte är det som vanligt … glädjekänslan att upptäcka saknas.
      Tack!
      Kram

      Gilla

      1. Jag känner igen det från svåra perioder, det mesta blir meningslöst. Men om man för ett ögonblick kan komma bort, glömma det sorgliga och bara fokusera på att fånga ett motiv och sen ett till och ett till så har man flyttat fokus och får en behövlig paus och hittar kanske lite glädje i tillvaron.

        Gillad av 1 person

  15. Visst minns jag Olle och det hemska öde han gick till mötes. Och Björn tänker jag på varje dag. Jag håller tummarna varje dag och hoppas-
    Många tankar och kram

    Gillad av 1 person

  16. Så skönt att du har din Lasse hemma igen!
    Olle glömmer man inte så lätt. Tänk att det redan är fyra år sedan han gick bort. Ofattbart vad tiden rinner iväg. Björn gör ont, så ont, hur har den fina killen det? Ovissheten är hemsk för er men också för oss som följer din blogg.
    Varma styrkekramar!

    Gillad av 1 person

    1. Visst är det skönt att han är hemma igen, även om vi fick höra ett besök på jourmottagningen i Finspång idag.
      Tiden går fort, men det är bara ett år sedan Olle gick bort. Ovissheten om Björn känns svår. Tack Karin… kram!

      Gilla

  17. Jag hade aldrig förmånen att lära ”känna” fina Olle och i det läge som är nu, så förstår jag helt och fullt att sorg och saknad blir extra stor, skickar många, varma kramar till dig ❤

    Gillad av 1 person

  18. Självklart minns jag Olle och dramatiken när det händer. Förstår fullkomligt hur du känner idag. Det vlev lite väl mycket på kort tid. Hoppas verkligen att Lasse snart är på benen igen och Björn dyker upp igen. Den där maktlösheten är fruktansvärd. Styrkekram igen!

    Gillad av 1 person

Kommentarer inaktiverade.