Dagarna går …

… men tyvärr ingen mer observation av Björn.

Jag skulle åkt iväg på spaning i morse, men då regnet öste ner så kändes det inte som att det var väder för en whippet att vara ute och röra på sig i. Förhoppningsvis har han en torr viloplats någonstans.

Här några fler bilder från min skogspromenad i måndags …

Kanske sista gången jag kunde gå på den här stigen – strax bakom mig mullrade skördaren …

Här i kanten av det gamla hygget har kärret fyllts till bredden med vatten – så här mycket vatten har jag inte sett här på flera år. Kanske kommer grodorna att leka här snart …

Nära kärret stod träden med strumporna på … vacker grön färg …

Tog vägen över ”långa gärdet” hem …

… och där var det fullt med tussilago vid dikeskanten – som små solar!

I kanten av vägen träffade jag ett stenansikte …

… tycker han ser ledsen ut … kanske tycker han också att vi lever i en konstig tid.

På vägen hem genom granplanteringen passerade jag här …

 … och träffade på en vacker gammal vän …

… den mossklädda gamla, döda enen som sett i stort set likadan ut de senaste tio åren …

Hemma igen ser jag att de blå sipporna knoppas i gruset … de röda har blommat ett tag och konstigt nog är de alltid först.

 

Trots allt så känns det hoppfullt …