Vad …

… skriver man om, när inget hänt?

Bara en skadad fot, som gör att det inte blivit några skogspromenader.

Det som då trots allt hände, det hände i torsdags när Olle var här. Vi var i fårhagen … Olle sprang runt och hade såå kul med en hittad rådjursklöv och jag låg på knä och fotade småsvampar i gräset. Precis när jag reser mig hör jag hur Olle kommer i full fart – Han hinner inte väja… jag hinner inte hoppa undan och förresten visste jag ju inte åt vilket håll jag skulle ha hoppat – jag hade ryggen emot. Pang sa det … AJAJ … och där ramlade jag ihop, svimfärdig av smärta. Jag kände hur det smällde till och var övertygad om att jag brutit foten. Efter en stund kunde jag resa mig och insåg att så illa var det nog inte. Vi linkade sakta hem … och Olle tyckte nog jag blivit väldigt konstig – och undrade säkert varför det inte blev någon skogspromenad. Det blev över huvud taget ingen mer promenad den dagen, bara korta kissrundor bakom vedboden.

Nu har det gått ett par dagar och foten är mycket bättre … så idag ska vi trava ved 🙂

Ha en bra lördag!