Veckans ord från Sanna att tolka är LYCKA …
Det fick mig att tänka till lite – lycka – vad är lycka för mig?
Förutom den enorma lyckan att ha en familj att älska, så är det nog i vardagen jag hittar mina lyckligaste stunder. Att ha skogen alldeles utanför dörren, att lyssna på fåglarna, lukta på blommorna och att kunna gå barfota i daggvått gräs – det är lycka.
Att hälsa på hästarna och fåren i hagarna, småprata med grannarna och hundarna vid gården och samtidigt småle lite åt hönsen som verkligen är lite virriga ibland – det är också en slags lycka 🙂
Att strosa i skogen med svampkorg och kamera … det gör mig också lycklig. Så här kommer min allra senaste lyckodag, som var igår när jag åkte ca. 2½ mil hemifrån, till Strussjön en bit utanför Finspång. Hit åkte vi ofta och badade förr, när barnen var små …
Jag var där på rekognoseringstur inför lördagens svamptur med Ekoturen … men även om det nu fanns en del svamp, så kan vi inte åka dit … så nu hoppas jag Nettan har ett bättre förslag.
Eftersom jag nu en längre tid lidit av svår svampabstinens, så blev jag lycklig över de svampar jag hittade … först en del matsvampar 🙂
Klicka upp bildkollagen om ni vill se bilderna i större format och läsa hela texterna. 🙂
Tallblodriska … god matsvamp!
typisk färg och med de karaktäristiska groparna på foten.
En svamp som gav mig en del bekymmer … efter fråga på fb, så verkar alla överens – blåmjölkig riska, Lactarius quieticolor – första fyndet för mig! Kul! 🙂
Ser ut som tallblodriska, men är gråare och har mörkare mjölksaft efter ca. 20 minuter
Samma … delad.
Blomkålssvamp … god matsvamp.
Druvfingersvamp. God matsvamp.
Rimskivling … god matsvamp
Samma … tittar man noga så ser man lite vitt skimmer på hatten – därav namnet … av rimfrost antar jag 🙂
Grynsopp – kallas ibland ringlös smörsopp. Samma matvärde som smörsoppen, god alltså. De vita ”grynen”, dropparna under hatten är arttypiska på unga exemplar.
Jag hittade även både kantareller (5 st!) och smörsopp, men de glömde jag visst att fota 🙂
Lika glad var jag att se de oätliga och giftiga arterna 🙂
Narrkantareller (tidigare hette de falska kantareller) fanns i mängder … inte giftig, men kan ge vissa magproblem hos en del personer.
Gallsopp – rosa porlager på utvuxen svamp, typiskt mörkt nätmönster på foten. Inte giftig, men smakar mycket illa!
Giftkremla … inte så giftig, men är väldigt skarp och kan ge lite magproblem …
Vit flugsvamp – dödligt giftig!
Fotbas vit flugsvamp. Har en strumpa, oftast djupt nere i mossan …
vit flugsvamp har oföränderligt vita skivor och en stor hängande ring, som lätt ramlar bort.
Blivande vitgul flugsvamp … giftig
Brun flugsvamp. Giftig!
Närbild hatt på brun flugsvamp.
Röd flugsvamp – utan prickar …
Brödticka – färg som bakat franskbröd 🙂 Lär kunna ätas som ung, men jag tycker inte den är god.
… undersidan visar det vita porlagret och hur flera fötter är sammanvuxna. Förväxlas ibland med fFårtickor, men de har en hatt och en fot, även om de kan växa tätt tillsammans.
Unga gråfotade flugsvampar – välkamouflerade i gruset …
Hatt av gråfotad flugsvamp … giftig!
… namnet har den fått av den grå foten … typiskt är den fint strierade ringen.
Tallblodriska … god matsvamp!
typisk färg och med de karaktäristiska groparna på foten.
En svamp som gav mig en del bekymmer … efter fråga på fb, så verkar alla överens – blåmjölkig riska, Lactarius quieticolor – första fyndet för mig! Kul! 🙂
Ser ut som tallblodriska, men är gråare och har mörkare mjölksaft efter ca. 20 minuter
Druvfingersvamp. God matsvamp.
Rimskivling … god matsvamp
Samma … tittar man noga så ser man lite vitt skimmer på hatten – därav namnet … av rimfrost antar jag 🙂
Blomkålssvamp … god matsvamp.
Ja, det blev mycket svamp detta … och jag hade en riktig lyckodag!
Fler som tolkat lycka hittar du här:
