Veckans rubrik – vecka 42

Paula bestämmer under hela oktober och den här veckan har hon satt rubriken KLIPPDOCKOR!

De första tryckta klippdockorna skapades i London 1810, men annars lär de ha funnits lika lång tid som papper, alltså ca. 2000 år – men då var det i Kina.

Handsaxar kom till Sverige på 800- talet och nu väcktes min nyfikenhet – vad kom först – saxen eller klippdockan?

Bilderna här nedan är hittade på nätet …

Jag kan faktiskt inte minnas att jag lekte med klippdockor, men jag minns att de ibland fanns i en del veckotidningar och jag minns att farmor gillade dem  🙂 Hon gillade mode och kläder – något jag aldrig varit intresserad av – hon var duktig på att sy – jag kan inte ens sy i en knapp så det blir bra … hm – undrar om det hänger ihop?

Däremot samlade jag på ”filmisar”, filmstjärnor alltså – men det kanske kommer som rubrik en annan gång 🙂

Vill du veta mer om Veckans rubrik så kan du läsa HÄR!

Nästa gång är rubriken MYRIADER. 🙂

19 reaktioner på ”Veckans rubrik – vecka 42

  1. Mormors veckotidning med klippdockor var jättekul att få. Synd att hon bodde så långt bort … hela 100 mil.
    Klippdockor var fina och kul att klä på och klä av.
    /kram

    Gilla

  2. Hej, tänk att du var helt ointresserad av klippdockor! Jag lekte aldrig med vanliga dockor, bara mjukisdjur. Mitt bidrag kommer imorgon. Nu önskar jag trevlig lördagskväll/kram

    Gilla

  3. YES klippdockor (jag kallade dem för dockelisor ) det var absolut något för mig och mina barndomskamrater.
    Vid dåligt väder ritade vi mycket, om inte hemma med syrran så tillsammans med min bästis Ulla, vi fick så fina pappersark att rita på också, Ullas mamma var konstnär målade i olja,akvarell och blyerts.
    Där fick vi inspiration och goda råd av henne, så att rita landskap,djur m.m. var riktigt kul och samtidigt göra EGNA klippdockor. Då kunde man få den figuren som önskades + alla fina kläder och färglägga dem.
    Visst var det kul att kunna klippa ut färdiga klippdockor men det bästa var egna påhitt, man var riktigt kreativ.
    När mina barnbarn var mindre visade jag dem hur man kunde göra, MEN tyvärr var det färdiga ‘Lisor’ på datorn där någon annan har gjort mönstren, fy vad tråkigt, men det är tidens gång . . .
    Detta ämne var kul för mig, minnerna strömmar på, hi hi . . . goda fina mysiga minnen.
    ‘Filmisar’ hade jag också men kanske jag var lite äldre då, gillade Brigitte Bardot, om man jämför nu med dessa ‘konstgjorda idoler så var Bardot äkta, se på henne nu, inga lyft utan äkta rynkor.
    Höstkram/ Eva

    Gilla

  4. Förmodligen ligger det någonting i det du skriver som också förklarar en del hos min egen person och varför jag inte var så intresserad av att leka med klippdockor. Jag bryr mig inte heller särskilt mycket om mode och kläder. Det kanske hänger ihop?
    Filmstjärnor fick jag till livs hela min uppväxt på grund av mina föräldrars kvällsjobb på en av biograferna i stan så de blev ett naturligt intresse.
    Ja, nu får man börja fundera på ordet myriader och vad man ska skriva om det.
    Ha en fin helg Anki!

    Gilla

  5. Vad roligt med klippdockor. Vet att jag hade många och att vi också ritade kläder till dem som vi klippte ut och satte på dockorna med både ”gem” och ”hakar” på plaggen för att de skulle sitta kvar.
    TYcker du gjort en jättefin tolkning och det var så roligt att återse klippdockor. De verkar inte finnas längre.
    Kram och trevlig kväll.

    Gilla

  6. Vilken rubrik! Lekte inte med klippdockor, samlade inte på filmisar heller. Däremot samlade jag på dessa prasslande papper som satt runt apelsiner och mandariner. Åsså har vi nå’t gemensamt här! Kan heller inte sy, än mindre sy i knappar. Sådant är min man duktig på. Ja, min mamma var också intresserad av mode. Hon kunde både sy, sticka, virka och knyppla. Dessa talanger har jag då inte ärvt;-)

    Gilla

  7. Jag förstod mig aldrig på det roliga i att leka med klippdockor eller riktiga dockor. Jag försökte verkligen eftersom mina tjejkompisar gillade det. Det var ok att klippa ut dem men sedan tog det stopp. Jag kunde inte för mitt liv komma på vad som var kul med någon sorts dockor. Jag har förundrat tittat på mina döttrar när de har lekt med barbies och andra dockor och jag förstår inte var deras fantasi och engagemang kommer ifrån 😉 Jag gillade att vara ute, klättra i träd eller på stora stenar, bygga kojor och tälja spjut och pilar till pilbågar. Inte konstigt att jag trivdes med att leka med killar 🙂
    Men jag känner ändå lite nostalgi när jag ser bilderna. Det var ju ändå något som hörde till min barndom.
    Kram

    Gilla

  8. Oj vad jag lekte med klippdockor! Jag brukade rita egna kläder till dem också.
    Ibland klippte jag ut bilder på kändisar ur veckotidningar och klistrade på lite styvare papper så fick de bli klippdockor. Sen ritade jag kläder som de kunde byta mellan.
    Jag hade ett arkiv där jag samlade de olika klippdockorna i olika fack.
    Tänk vad roligt det skulle varit om de fanns kvar!
    Jag sydde också tidigt kläder till mina dockor.
    När jag gick i åttan minns jag att jag sydde kläder till både mig själv, min syster, min mamma och min moster! Haha!
    Filmisar samlade jag också! Och bokmärken….Fina gamla nycklar fanns också i min samling.:-)
    Men just klippdockor de var väldigt viktiga då jag var liten!

    Gilla

  9. Jag yror faktiskt att mode och klippdockor hänger lite ihop. Jag älskade klippdockor och ritade kläder till dem. Det gick snabbare än att sy. Även som vuxen gillar jag klippdockor och har en del tavlor med dem på. Kram

    Gillad av 1 person

  10. Nja, jag lekte nog inte så mycket med de där dockorna heller, det var bättre att leka med riktiga dockor eller mer fysiska lekar som att klättar i träd, hoppa höjd, gunga osv. Lite filmisar hade jag med, men ännu flera bokmärken. Idag har jag varit ute och jobbat hela dagen lite kyligt om man stannar upp, men annars en helt perfekt trädgårds söndag. Kram

    Gillad av 1 person

Kommentarer inaktiverade.